Efter 15 år som civilingenjör undrar jag fortfarande när jag ska använda all den matten jag pluggade på utbildningen. Haft 4 olika jobb och ingen av dem har behövt någon matte. Det jag fått använda mest är det som jag inte fick någon som helst utbildning i; förstå människor och system. Jag är rätt bra på det. Men jag kanske skulle haft en annan utbildning, så hade jag varit ännu bättre på det.

Så ungefär berättade en civilingenjör för en tid sedan. Hans funderingar leder till många olika slags frågor:

1- Det är en sak att högskoleutbildningar är nödvändiga och nyttiga men hur meningsfulla är dem?

2-  Hur vanligt är det med den här typen av glapp mellan den kompetens som arbetsmarknaden de facto behöver och den som den tror att den behöver? Arbetets innehåll har ju förändrats i och med förändringar i samhället på många områden, men arbetsmarknad och -givare tycks hålla sig till gamla normer och mallar om vilken etikett kompetensen ska bära (och hur den ska se ut och vilket kön den ska ha också, för övrigt).

3- Om arbetets innehåll förändrats hur pass har högskoleutbildningar anpassat sig till denna förändring? Hur medvetna är dem om problemet överhuvudtaget? Hur pass mycket utgör de en flaskhals för förändring?

4- Tänk om det är fler än den här civilingenjören som gör arbeten som de egentligen inte har fått rätt utbildning för; en utbildning som skulle ha försett dem med de rätta teoretiska och praktiska verktygen?

5- Han kanske inte har fått någon formella utbildning vår civilingenjör men han måste ha lärt sig mycket under sina 15 år. Vilket system finns idag för att validera och erkänna det informella lärandet på våra arbetsplatser?

6- Hur ska elever i skolan och gymnasiet kunna välja rätt utbildning när arbetets faktiska innehåll och dess utbildning kanske inte alls stämmer överens med det som kursbeskrivningen innehåller?

7- Vad kommer framtidens civilingenjör, läkare och jurist vara? Vilka kommer högstatusyrkena vara i det nya paradigmet? Nytt paradigm torde innebära inte bara en förändring av arbetets innehåll utan även av dess samhälleliga värdering.

8- Vilka andra yrken finns det som fylls med ett innehåll under utbildningen som sedan inte helt eller alls motsvarar de arbeten som man får?

9- Vad innebär det för kvaliteten i processerna att det blir upp till individen att utföra sitt arbete med de verktyg och förmågor man har istället för de man fick med sig på utbildningen? Vad innebär professionalism i ett sådant sammanhang och under de förutsättningarna?

10- Kopplat till skolan: vad innebär dessa funderingar vad gäller lärarutbildningen och lärarens profession och kompetens idag?